Det är så himla vackert utanför mitt fönster just nu. Naturen har verkligen blommat ut på bara några dagar. Trots allt ont som hänt så tvärt så känner jag ändå någon sorts lättnad. Även fast det varken kan bli bättre eller sämre så måste man se framåt. Ta vara på livet mer. Fundera. Leva. Skratta. Det är så himla viktigt bara. Jag ska försöka leva mer. Skratta mer. Det har jag lovat mig själv från och med nu.