Alla frågor skymmer solen.

Jag stiger på bussen i det dunkla novembermörkret. Sätter mig längst bak så man slipper hälsa om det skulle kliva på någon man känner. Tar upp hörlurarna från min tygpåse och lutar mig tillbaks på sätet. Sista lektionen väntar i Stockholm och den kalla rutan pressas mot min kind samtidigt som träd, åkrar och bilar svischar förbi. Jag känner fortfarande smaken av kaffe efter alldeles för många koppar på jobbet. Den här veckan har nog varit den mest intensiva någonsin. Men den har givit mig så mycket. När jag kommer på mig själv le påvägen hem från jobbet studsande längs trottoaren. När barn visar uppskattning genom att göra små detaljer eller att finna gemenskap och ha roligt under lektionstid. Det slår bort varenda ond tanke i hela kroppen. Snart är den här tiden slut och jag lämnar den med en gnutta sorg men också med en stor tacksamhet.
Hur söt får man vara? Värmer hjärtat tusen gånger om.

Kommentarer
Postat av: filippa

jag skulle tycka en fika med ett brustet hjärta skulle vara fint när jag kommer hem från brighton om du vill.

2013-11-25 @ 22:12:44
URL: http://livetsbravader.webblogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0