Heipa. Jag har varit så glad de senaste dagarna. Har varit jättesprallig medans jag samtidigt tjutit av skratt när jag blivit kittlad. Lycklig av att få spendera tid

med familj och att få tid över till att träna. Men konstigt nog är det ändå alltid något som lyckas bita sig tag och skjuta dessa harmoniska känslor åt sidan. Förstår verkligen inte varför man aldrig ska få ha en långvarig period då man faktiskt får vara glad. Så frustrerade. Fyra värkande blåsor i munnen gör saken inte bättre för den delen. Dom gör mig vansinnig. Ska försöka ta tag i allt som står mig i vägen den här veckan. Få tillbaks den där långvariga känslan över

att just vara sprallig, skrattig och lycklig. Nu får det faktiskt vara nog.